Lite om kreativ intelligens

Nu för tiden pratar man mycket om innovationernas, idéernas och kreativitetens betydelse i vårt samhälle och för våra företag. Det handlar i grunden en överlevnadsstrategi, för i takt med att omvärlden förändras i allt snabbare takt, kollapsar de gamla förklaringsmodellerna och strukturerna.  Vi måste helt enkelt rusta oss för förändringar och behärska olika verktyg för att  tänka nytt när det gamla inte längre fungerar.

Kärnan i mitt arbetssätt är att betrakta kreativiteten som ett särskilt sätt att tänka och möta omvärlden. Det betyder att jag utgår från att människan har en kreativ intelligens som kan utvecklas, odlas och flyta in i allt vi gör. Vår kreativa intelligens är ett tänkande med två sidor. Å ena sidan är den gränsöverskridande, visuell, emotionell och närvarande, å andra sidan analytisk, verbal, och tidsbunden. Det handlar därför om att medvetandegöra hjärnans olika sätt att arbeta och visa hur de kan samverka för att vi ska få bättre och kraftfullare resultat; för att bygga organisationer som genomsyras av kreativ arbetsglädje, innovativa lösningsförslag på olika problem, kraftfullt och empatiskt ledarskap, möjligheten att förverkliga idéer och visioner, etc, etc.

En annan sida av vår kreativa intelligens handlar om att skapa konstruktiva lösningar och resultat tillsammans med andra. Vår förmåga till innovationskraft stärks när vi skapar tvärdisciplinära team för att tänka tillsammans. Att tänka tillsammans betyder att vi tar till oss och bearbetar andras perspektiv och kan vrida och vända på problem från olika håll. Det betyder även att vi inte håller fast vid våra älsklingsidéer med näbbar och klor, utan att vi gärna bejakar andras idéer och bygger vidare på dem för att komma framåt.

För att omsätta kreativ intelligens i konkreta innovationsprocesser använder jag metoden Design thinking. Metoden anammar hjärnans olika sätt att arbeta och ger samtidigt en god struktur åt det kreativa arbetet. Den är utmärkt för att skapa fruktbara samarbeten och att bejaka olika perspektiv, kulturer och erfarenheter. Lyssna gärna till Tim Browns inspirerande tal om Design thinking nedan!

#5 Visuellt tänkande – vår kreativa kraftkälla

Känner du att du ibland fastnar i samma hjulspår när du vill tänka nytt? Under fem inlägg får du veta mer om de tankemässiga förmågor du har för att vika av från det inrutade. Ge dig ut på tankemässiga äventyr och undersök vad du har i hjärnan! Förra inlägget handlade om fantasiförmågan och hur du kan börja tänka lite som Einstein. Detta inlägg handlar om förmågan till visuellt tänkande.visuellt tänkandeOm att skapa inre bilder

Din kreativa intelligens älskar bilder och formar med lätthet inre bilder för tänka och minnas. Titta också på vårt språk; hur fyllt det är av metaforer som triggar igång ditt visuella tänkande.  Du kan göra vad du vill med dina inre bilder – förändra dem, skapa om och skapa nytt.

Ett exempel på hur du kan leka med inre bilder är följande tankeexperiment. Jag ger dig ordet ”boxtänkande”. Det här är en metafor för att tänka inrutat och vara fången i kollektiva föreställningar. Bilden av en box slås ihop med din förmåga att tänka och vips har du ett begrepp som nästan blir fysiskt påtaglig. Vad ser du för ditt inre öga? En pappkartong som stänger in och packar in, eller som gör att det skramlar och glider omkring?

Med din inre blick kan du sedan förändra bilden och visualisera att du öppnar boxen. Föreställ dig att du kan kliva ner i den och den är gigantisk på insidan – likt ett tivoli som aldrig slutar. Här finns allt du kan tänka dig. Vad ser du? Vad hör du?

När vi skapar inre bilder använder vi fantasin för att fylla i och göra bilden komplett. Du hämtar fram associationer från dina inre gömmor – associationer och fragment som är unika för just dig. Att visualisera på det här viset ger näring till kreativiteten, men också till minnet. Är du bevandrad inom mind map-tekniken så vet du att den teorin just bygger på detta: att skapa visuella tankekartor med hjälp av färger, bilder och ord som ger starka associationer. Det är just dessa komponenter som hjärnan älskar och som fungerar som krokar för minnet.

 

Om perception och seende

Marcel Proust sa en gång att ”upptäckandets magi ligger inte i att man söker nya landskap, utan i att man ser med nya ögon.” Vad han menar, tror jag, är att för att fylla världen med poesi och känsla, med det unikt mänskliga och kreativa, behöver vi medvetandegöra vår perception. Det betyder att det är då vi förstår att det vi ser omkring oss, i grunden är färgad av en tolkning och en förförståelse, det är då vi kan upptäcka ”nya landskap”. När vi förstår att seendet också är den del som ”boxas in”, det är då vi kan välja att nyfiket se bortom det påtagliga och det välkända. När vi gör det förändras plötsligt vår perception och vi ser mer – av oss själva och vår skaparkraft.

DSCN1951[1]

Om du vill komma åt nya sidor av din kreativitet, gör som Marcel Proust föreslår: öppna din estetiska sensibilitet och låt färg, form och konstnärliga uttryck kommunicera med din tanke och känsla. Det estetiska förhållningssättet gör dig både skapande och reflekterande – på en och samma gång. Du vidgar din varseblivning och låter tankar befruktas med det nya som du ser och upplever. På det sättet låter du en konstnär flytta in i ditt tänkande – en konstnär som nyfiket betraktar sin omgivning och samtidigt skapar det som successivt tar form inför dess blick.

Övning 1: Träna upp ditt visuella tänkande genom att ge färg och form åt abstrakta ord. Hur kan du visualisera t.ex. ledarskap, kultur eller kommunförvaltning?

Övning 2: Plocka en bild ur en tidning och låt den befrukta ett problem som du har. Analysera inte bilden utan arbeta intuitivt. Vad säger bilden till dig? Vilken stämning finns i bilden? Vilka associationer får du som kan ge ditt problem ny riktning?

Övning 3: Har du en vision kring något? Ta en bunt tidningar och skapa en visionstavla. Klipp ut inspirerande bilder som talar till dig och som skapar en kraftfull känsla hos dig. Det här är ett bra sätt att förankra en vision känslomässigt.

Övning 4: Titta ut genom fönstret och skissa det du ser. Försök sedan se ännu mer genom att skissa fram det som inte syns för blotta ögat. Här kopplas fantasin in; vad finns bakom dörren? Fönstren? I träden? Under husen?

Hur fungerade övningarna? Berätta gärna!

 

#4 Fantasiförmågan – tankens laboratorium

Känner du att du ibland fastnar i samma hjulspår när du vill tänka nytt? Under fem inlägg får du veta mer om de tankemässiga förmågor du har för att vika av från det inrutade. Ge dig ut på tankemässiga äventyr och undersök vad du har i hjärnan! Förra inlägget handlade om flexibilitet och kosten att byta perspektiv. Detta inlägg handlar om din fantasin.fantasiförmågaEinsteins mirakelkur för banbrytande tankar

Fantasiförmågan är en viktig del i kreativt tänkande och gör att vi kan hitta helt nya sätt att möta problem och hinder. Den gör att vi kan upptäcka nya samband och skapa ett fyrverkeri av nya möjligheter.

Att se samband mellan orsak och verkan är grunden för den moderna vetenskapen. Men du kan använda din fantasi till att skapa påhittade orsaker till verkningar. Bollen som jag rullar över golvet kanske i fantasin inte rullar från punkt A till B, utan kanske försvinner ner i golvet för att sedan studsa ner från taket ovanför mig. I fantasin finns inga logiska samband!

Att vi är så fokuserade på logik är i själva verket förödande för den kreativt intelligenta människan. Titta bara på Albert Einstein! Han frågade sig t.ex. hur det skulle vara att ta en åktur på en solstråle till universums ände och sedan lät han fantasin skena iväg åt alla möjliga håll och kanter. Einstein fantiserade kring sina problem och frågeställningar från olika utsiktspunkter och fann på så sätt revolutionerande svar.

Övning 1: Träna upp din fantasi genom att hitta på påhittade samband. Det kanske finns en parallell värld i dina kastruller, sängen kanske kan förvandlas till en jacka, eller ditt barn kanske kan växla ålder beroende på humör.

Övning 2: Skriv ner ett yrke och ett föremål som hänger samman med yrket, t.ex. läkare-stetoskop, kontorist-dator, mekaniker-bil, artist-scen, osv. Blanda sedan ihop yrkena och föremålen i nya kombinationer. Påhittade scenarion får växa utifrån nya associationer.

Övning 3: Börja redesigna allt du ser. Gör som Einstein och föreställ dig smartare fordon, snabbare sätt att servera mat på restauranger eller andra distributionskanaler för nyheter. Använd hela din fantasi-palett!

Hur upplevde du övningarna? Berätta gärna!

Nästa inlägg handlar om visuellt tänkande.

 

#3 Flexibilitet – om kosten att byta perspektiv

Känner du att du ibland fastnar i samma hjulspår när du vill tänka nytt? Under fem inlägg får du veta mer om de tankemässiga förmågor du har för att vika av från det inrotade spåren. Förra inlägget handlade om hur du banar vägen för idéflöden. Detta inlägg handlar om flexibilitet. Ge dig ut på tankemässiga äventyr och undersök vad du har i hjärnan!NytänkandeInnovationskaft-1Med flexibiliteten blir tänkandet rörligt som en flipperkula

Flexibilitet är förmågan att producera olika sorters idéer och kunna byta perspektiv. Det handlar om att ta gamla begrepp och ordna dem på nya sätt, att kunna vända upp och ner på redan existerande idéer och att låta alla sinnen medverka för att skapa nya idéer. Flexibilitet handlar även om att se hur olika idéer hänger ihop; se likheter, olikheter och förbindelser mellan dem. Förmågan till flexibilitet gör helt enkelt att tänkandet blir rörligt som en flipperkula.

En viktig del i all innovationsarbete är förmågan att empatisera med och förstå användarna och kunderna. Här är flexibiliteten av avgörande betydelse. Du behöver kunna förflytta fokus bort från dig själv och dina egna referensramar till att försöka sätta dig in hur någon annan upplever verkligheten. Innovationer har egentligen inte någon större betydelse om de inte utvecklas för någon och att denna någon ska uppleva innovationen som meningsfull. För att skapa något som får betydelse för andra behövs alltså empati.

Här är en liten film där Brené Brown berättar om empati:

Ett knep för att förflytta fokus från sig själv till andra är att fråga ”varför?”; varför gör personen så här? varför tänker han eller hon så? Försök att vara öppet nyfiken istället för att tolka personen utifrån din eget perspektiv.

Övning 1: Träna upp din flexibilitet och empati genom att t. ex. föreställa dig hur det skulle vara att vara fågeln där uppe i trädet. Vad ser den? Hur känns det att sitta där uppe? Hur känns det att lätta från trädet och glida genom luften? Gör samma övning men välj även saker och olika människor.

Övning 2: Ta en promenad längs ett stråk som du går dagligen och som du är van med. Försök att se så mycket du kan av all som finns runt omkring. Låtsas som du aldrig har gått här förut. Du kan föreställa dig att du är en hund eller ett barn – vad ser du nu? Eller att du är en helikopter och tar samma väg.

Övning 3: Ta ett problem, vilket som helst. Det kan t. ex. vara att jag tycker att det är jättetråkigt att städa. Gör problemet så stort som möjligt. ”Städning är världens mest tråkiga eftersom det aldrig blir riktigt rent – bakterierna frodas oavsett och med det extremt farliga sjukdomar som hotar universum…” Sedan gör du problemet så litet som möjligt: ”Städning är egentligen inte städning alls, eftersom allt handlar om fantasi. Jag skulle egentligen bara kunna fantisera att det är fint igen så då blir det fint. Så egentligen finns inget problem…”

Hur gick det? Berätta gärna! Nästa inlägg handlar om fantasi.

 

 

 

#2 Flöde och impuls – så banar du vägen för din kreativitet

Känner du att du ibland fastnar i samma hjulspår när du vill tänka nytt? Under fem inlägg får du veta mer om de tankemässiga förmågor du har för att vika av från det inrotade spåren. Förra inlägget handlade om din associationsförmåga – din kreativa motor. Detta inlägg handlar om flöde och impuls. Ge dig ut på tankemässiga äventyr och undersök vad du har i hjärnan!flowSå banar du vägen för idéflöde

Att få upp ett rikt flöde av idéer och infall är en framgångsfaktor för alla kreativa tänkare. Det handlar om kvantitet – ju fler idéer desto större är chansen till att någon av dem verkligen är bra. Den här förmågan är direkt kopplat till modet – att våga ta risker och våga utstå nederlag.

Ett klassiskt exempel på just det här är Thomas Edison. Han tog patent på totalt 1 328 uppfinningar! Många av hans idéer var inte alls bra, men det som inte var användbart banade vägen för de geniala, däribland glödlampan. Han vågade experimentera, försöka på nytt och på nytt, tills han äntligen hittade den lösning han var ute efter. För Edison var så kallade misslyckanden inget annat än ny kunskap. När hans assistenter frågade honom varför han, trots tusentals misslyckade försök, fortsatte leta efter en tråd hållbar nog för glödlampan, svarade han att han inte hade misslyckats en enda gång. Med siktet helt inställt på det som till slut skulle fungera, hade han upptäckt tusentals saker som inte gjorde det. Massor av ny kunskap alltså.

Det här är en fruktbar attityd för alla som vill bli mer kreativa. Fånga upp dina impulser och idéer utan att räddhågset värdera dem som bra eller dåliga. Att värdera är i själva verket en annan av dina tankemässiga förmågor. När du värderar ställer du olika saker mot varandra för att se vad som är bäst och mest lämpligt i den aktuella situationen. Att värdera idéer är en viktig del i kreativiteten; du måste ju välja bland alla idéer för att komma framåt och slutligen förverkliga något.

Se upp med att koppla in en värderar-attityd för tidigt och framför allt, låt den inte gå rädslans ärenden. Låt istället dina idéer och impulser få härja fritt och se dem som pilar eller varför inte språngbrädor i ett flöde mot framtiden.

Gör följande övningar för att vässa förmågan till idéflöde:

Övning 1: Ta papper, penna och en klocka eller ett stoppur. Under en minut ska du skriva ner alla associationer du får på ordet SEMESTER. Hur många fick du ihop?

Övning 2: Ta nu associationerna du fick ihop och hitta på olika semesteraktiviteter. Sätt klockan på en minut och spåna vitt och brett. Det behöver inte vara realistiskt eller ens genomförbart. Hur många aktiviteter fick du ihop?

Reflektera över om du värderade dina associationer och dina idéer. Gör om övningen med andra nyckelord och träna på snabbhet och att tysta den värderande rösten. Förslag på nyckelord: POPSTJÄRNA, RYMDÄVENTYR, BARNKALAS.

Berätta gärna hur det går! Nästa inlägg handlar om flexibilitet.

#1 Associationsförmågan – din kreativa motor!

Din hjärna älskar det nya och är uppbyggd för att skapa nya tankar och idéer. Den innehåller mekanismer som gör att du kan utforska, lära nytt och foga samman det du lär dig till något fullkomligt originellt. Det är ingen tvekan om att den mänskliga hjärnan är byggd för kreativitet! Men visst är det lätt att fastna i samma tankemässiga hjulspår – att hamna i slentrianen och bara återupprepa invanda tankemönster. Vi behöver det rutinmässiga, absolut. Problemen börjar när vi fastnar där.

Under fem inlägg får du veta mer om de tankemässiga förmågor du har som hjälper dig att vika av från de gamla spåren. Ge dig ut på tankemässiga äventyr och undersök vad du har i hjärnan! Detta inlägg handlar om associationsförmågan.

NytänkandeInnovationskaft

Associationsförmågan – din kreativa motor

Associationsförmågan är din kreativa motor och når in till dina allra djupaste erfarenheter och omedvetna minnen. Det är din associationsförmåga som gör dig originell (ingen på denna jord har lagrat samma minnesfragment som du). Genom att låta associationerna få flöda fram, kopplas samman med varandra och kläs i tolkningar och berättelser, kan du skapa nya idéer, hitta fram till nya lösningar och tänka bortom alla gränser.

Tony Buzan, skaparen av den berömda mind map-tekniken, beskriver hjärnans förmåga till associationer som en explosion – tankarna strålar ut åt alla håll. Han säger att om du övar upp förmågan att associera och låter bilder, impulser, minnen och känslor fritt få strömma fram, får du tillgång till allt större delar av din hjärnas kapacitet. Här gäller det att involvera alla sinnen. Större områden av hjärnan triggas igång och därmed fler överraskande associationer. 

Träna upp din associativa hjärna genom följande fyra multisensoriska övningar:

Övning 1: Ta en bok, slå upp en slumpvald sida och peka på ett ord utan att titta. Vilket ord blev det? Associera nu helt fritt kring ordet på en minut. Hur många associationer blev det? Ta ett nytt ord och gör det igen. Snart kommer du att märka att du blir snabbare och snabbare

Övning 2: Gör samma sak som ovan men med en bild.

Övning 3: Blunda och be någon ge dig ett föremål. Känn på föremålet – vilka tankar och bilder väcks? Associera fritt under en minut.

Övning 4: Blunda och be någon ge dig något ätbart. Börja med att lukta på det. Vilka associationer får du? Smaka på det. Vilka associationer får du nu?

Var det svårt? Vad hade du lättast respektive svårast för? Berätta gärna!

Nästa inlägg handlar om flöde och impuls.

 

 

Konsten att leva kreativt: Om sårbarhet och skam

”Vulnerability is the birth place of innovation, creativity and change.” Bréne Brown

Min man tipsade mig om Bréne Browns tal på TED Talk om sårbarhet och skam. Det gick rakt in i magen. Med sina berättelser och sin humor lyckas Bréne Brown förmedla och förkroppsliga vår mänskliga belägenhet; den oerhörda längtan efter att fritt uttrycka vårt innersta, våndan och skräcken i att våga och modet att göra det ändå. Fantastiskt inspirerande!

 

 

Locka fram kreativiteten genom empati och kraftfulla frågor

Empati är en nyckelfaktor för innovation. Du behöver verkligen förstå människor och människors behov för att kunna skapa något av värde. Kreativitet är en annan nyckelfaktor. Du behöver kunna tänka helt nytt för att lösa människors problem – för att ge dem något de aldrig själva skulle kunnat föreställa sig (annars hade de ju fixat det själv).

 

Ställ nya frågor och omformulera problemet

Vill du skapa något nytt, något som verkligen får betydelse för andra människor, då kan du börja med att försöka undersöka problemet från olika synvinklar. Det gör du genom att nyfiket ställa frågor istället för att bergfast vara säker på svaret eller att idén som du levererar är den bästa. När du ställer frågor (öppna frågor som inte kan besvaras med bara ett ja eller nej) öppnas tanken inför ovissheten och de många nya möjligheterna.

Tänk dig att du är chef på ett företag och har problem med kommunikationen. Medarbetarna lyssnar inte på varandra, kan inte förmedla viktig information effektivt och saknar bra verktyg för att tydliggöra arbetsuppgifter. Genom att först försöka förstå dina medarbetares situation – lyssna på deras beskrivningar av situationen, ta del av deras vardag, känna in deras frustrationer och glädjeämnen – kan du börja se saker ut nya perspektiv. Vad är egentligen problemet? Varför är det på det här viset? Vad skulle förbättrad kommunikation bidra med? Hur kan ni tillsammans hitta lösningar som gör kommunikationen till en lustfylld och teamstärkande aktivitet? Vad har dina medarbetare egentligen för behov? Etc.

”If I had an hour to solve a problem and my life depended on the solution, I would spend the first fifty-five minutes determining the proper question to ask, for once I know the proper question, I could solve the problem in less than five minutes.” Albert Einstein

Att ställa bra och kraftfulla frågor är ett effektivt sätt att kunna betrakta problem ur flera och nya perspektiv. Tanken öppnas och de bergfasta svaren framstår inte längre som bergfasta. Allt börjar handla om perspektiv.

Nästa steg är att omformulera problemet (inom Design thinking kallas det ”reframe”). Det kanske inte alls är kommunikationen som är haken? Genom att förflytta fokus och se problembilden ur andra perspektiv framträder nya möjligheter för nytänkande.

 

Empatisera mera!

Den analytiska hjärnan vill först plocka isär ett problem – som den redan har bestämt är just ett problem – och utifrån denna förutfattade tolkning vidta ”rätt” åtgärder. Att först som ovan empatisera med situationen (förstå, lyssna och känna in), för att sedan ställa öppna frågor, gör att när du kommer med idéer utgår från det som faktiskt är och utifrån de människor du har att göra med. Du kommer att hitta nya lösningar som du aldrig skulle hittat annars. Det kreativt intelligenta sättet att närma sig ett problem gör att du får ett mycket mer empatiskt förhållande till problembilden. Du kommer med lösningar som utgår från dina medarbetares olösta behov snarare än dina egna förutfattade meningar.

Att empatisera med människor, ställa nya frågor och omformulera problem är alltså tre kraftfulla tillvägagångssätt för att öppna upp för kreativ energi.

 

A great mind must be androgynous

Kärnan i Creosas arbetssätt är att betrakta kreativiteten som ett särskilt sätt att tänka och möta omvärlden. Det betyder att människan har en kreativ intelligens som kan utvecklas, odlas och flyta in i allt vi gör. För att göra det här greppbart kan man säga att vår kreativa intelligens har två olika sidor. Den ena sidan är gränsöverskridande, visuell, emotionell, närvarande men med en förmåga till det visionära och kunna fantisera framtida möjligheter. Den andra är analytisk, verbal, och bygger alla sina slutsatser på det förflutna. De metoder jag har valt att arbeta med går ut på att stärka och utveckla förståelsen för hjärnans olika sidor och visa hur de kan samverka med varandra. För som Samuel Taylor Coleridge säger: ”The truth is, a great mind must be androgynous.”

Boktips! A Whole New Mind. Why Right-Brainers Will Rule the Future av Daniel H. Pink

Välkommen!

Välkommen till min blogg om kreativ intelligens! Här skriver jag om kreativitet, innovation, entreprenörskap och annat som på olika sätt hjälper oss att omsätta vår skaparkraft.

Hjärnforskning visar att kreativitet involverar ett antal specifika mönster i hjärnan som alla har och alla kan utveckla.

Teorierna verktygen som presenteras i den här bloggen bygger på en rad forskare och teoretiker inom olika områden. Många kommer från filosofin och konstteorin, andra från organisations- och ledarskapsteorin. Vi hittar psykologer, neurologer och andra intressanta människor som kan ge oss infallsvinklar kring ämnet kreativitet, designtänkande och utveckling. Dessutom har jag naturligtvis använt mina egna personliga erfarenheter – både av att leva och skapa. All denna teoretiska och praktiska kunskapsmassa har knådats ner i ett ramverk som jag kallar Kreativ intelligens.

Vi alla är konstruerade för att kunna vara kreativa och tänka nytt. Med konceptet Kreativ intelligens vill jag visa hur du bättre kan använda dina olika förmågor; hur du kan arbeta kreativt och resultatinriktat, empatiskt och analytiskt, estetiskt och intellektuellt. Allt handlar bara om att lära sig hur kreativiteten fungerar och sedan välja tankestrategier som får den att blomma ut.

”Kreativiteten är doften av människans frihet!” Osho